-

Jag försöker att ständigt påminna mig själv om allt som händer runt ikring oss.
Men känslan jag får när ja håller på med Viktor är obeskrivlig..
Min härliga vän Linda som hjälper till så mycke hon orkar har gett mig självförtroendet tillbaka, hon säger verkligen rätt saker och hjälper mig sluta över analysera allting ;)

Jag blev rädd när Viktor börja bråka med mig, men såhär i efterhand så var det absolut väntat eftersom han har börjat hitta livsgnistan igen, då är de klart att han vill testa människorna runt sig. Jag lät han vinna dessutom.

Men inte längre!..

Jag blev väl mesig eftersom vi gått igenom så himla mycke och ja har kämpat med att få honom hel och fin, ser honom som en porslins häst som kan gå sönder om man är lit för sträng. Men han går inte sönder om jag tillrätta visar herren!..
Vilket ja kommit på nu  ;)

Han är faktiskt en ganska tuff kille, och mycke motor och vilja, vilket ja måste kunna hantera.
Jag måste tuffa till min egna ridning för att ge honom en stadig och obesvärad ledare som har komandot hela tiden.
Med andra ord applisera min Cessi tankegång på Viktor, för Cessi vet direkt hon gjort något fel.

Linda och jag har haft många långa samtal i stallet om hur ja ska göra för att återta kontrollen, utan att bli arg.
Nu börjar poletten falla iaf ;)..
Jag har tagit makten! och den tänker ja behålla för bådas skull!

Nu är det genast jätte skoj att ha häst igen haha!..


Eftersom viktor har varit näst intill apatisk är det ju inte lätt att veta hur han är igentligen, men det vi funderat kring är nog att han är ganska dominant, och nervös (vilket ja redan visste) Och då hjälper det inte att matte faller i bitar när hon kommer, det blir ju totalt fel mellan oss!..


MEn med allt detta ur sinnet så börjar vi om från början igen :D (igen och igen).. Det är ändå tur att man kan åtgärda det felaktiga beteende mönstret man själv skapat i sig själv!

Note to self: SLUTA TÄNK SÅ FÖRBANNAT!!